knock knock
Åh! Jag känner mig så ensam. Det är liksom bara jag och mina tankar. Mina jävla tankar. Jag har aldrig problem med att vara själv, har aldrig haft. Men det är skillnad på att vara själv och ensam, i allafall emotionellt. Och jag känner mig ensam. Det känns som jag saknar så mycket. Så mycket jag har haft, som jag inte längre har. Damn! Det känns som jag håller på att suddas ut, bit för bit. Jag känner mig så långt borta från allt vad en verklighet kan beskrivas som. Jag har varit här i snart nio timmar och jag längtar redan hem. Eller jag vet inte jag längtar inte hem egentligen. Jag längtar bara bort. Bort från mig själv, bort från ensamheten, bort från det här.
'
/F
Kommentarer
Trackback
