De känslor
De känslor som finns runt omkring en. Känslor som är bra, känslor som är dåliga. Känslan av att finnas till, känslan av att vara värdelös och oduglig. De är många. Fler än oss. Och alla vill de olika. En del säger till mig ”Det ordnar sig” Jag säger till många ”Det ordnar sig”. Frågan är, gör det verkligen det? Jag har börjat tro att det kanske inte gör det längre. Okej, mycket fixar sig säkert om man har tur. Men lyckan kommer och lyckan går. Man tar de man har och av det man får. När allt det goda lämnat en. Finns bara minnen kvar. Minnen man längtar tillbaka till. Minnen man vill ska bli verklighet. Igen. Man går runt och hoppas. Hoppas på något man vet att det aldrig kommer gå. Inte någon gång. Vad gör man då?
Jag undrar. När tar allt hopp slut? Egentligen?
