someone to rely on

Ni vet. När man känner sig som ett pussel och inte kan hitta den sista pusselbiten. När det känns som alla andra pratar ett språk som man inte förstår. Och dom pratar med en själv. Hur kan man beskriva den känslan? Otillräcklighet? Just nu känner jag mig maktlös och otillräcklig. Jag hatar när mina nära mår dåligt, speciellt när man känner att man inte kan göra något. Det finns inget man kan säga eller göra för att få personen att må bra igen. Speciellt inte på avstånd. Men jag vet att mina vänner är lika starka som jag är och att dom kommer klara sig ur alla kriser som finns. Så länge vi har varandra, visar att man finns där och att man faktiskt bryr sig. Det betyder så himla mycket. Jag vet att jag i allafall hade god nytta av mina vänner och familj när jag mådde som sämst. Jag visste att de fanns där, att jag hade någon till hands om det var något och det är det som är ovärderligt. Och det är det som är vänskap. Sann vänskap. Sanna vänner har man kvar när dom andra har gått, sanna vänner består och sanna vänner kan man alltid lita på. Och jag har världens bästa vänner som förtjänar det bästa i hela världen. Och jag hoppas att ni vet att jag finns no matter what! Jag älskar er!♥

/F

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0